En fartkamera, eller trafiksäkerhetskamera, är en kamera som med hjälp av radar mäter fordonets hastighet och bara fotograferar de bilar som kör fortare än gällande hastighetsgräns. Systemet kallas ATK, automatisk trafiksäkerhetskontroll, och i Sverige delas ansvaret mellan två myndigheter: Trafikverket äger och driftar kamerorna längs de statliga vägarna, medan polisens ATK-sektion i Kiruna utreder varje hastighetsöverträdelse som registreras.
Så fungerar en fartkamera
Alla fartkameror placeras synligt och hastigheten är väl skyltad vid kamerorna, så att alla trafikanter kan köra lagligt utan att bli överraskade. När ett fordon närmar sig en trafiksäkerhetskamera mäts den aktuella hastigheten med hjälp av radar. Ligger fordonet under hastighetsgränsen händer ingenting alls, kameran fotograferar bara de fordon som överskrider gällande hastighetsgräns. Kamerorna fungerar både dag och natt under alla årstider, och de flesta är fast monterade längs vägen, men polisen har även mobila kameror som placeras ut på sträckor med särskilt hög olycksrisk.
I mycket sällsynta fall kan en kamera blixtra trots att föraren håller hastigheten. Enligt Trafikverket beror det på tekniska fel som snabbt åtgärdas när de upptäcks, och en sådan bild leder inte till någon ordningsbot eftersom mätdatan då inte visar en faktisk överträdelse.
Vem utreder fartkameran: Trafikverket eller polisen i Kiruna?
Ansvaret är uppdelat. Trafikverket ansvarar för etablering och drift av trafiksäkerhetskamerorna på de statliga vägarna, medan en kommun i stället ansvarar för trafiksäkerhetsåtgärder på det egna vägnätet. Själva utredningen av hastighetsöverträdelser är polisens uppgift och sköts av ATK-sektionen i Kiruna, där det också finns en styrcentral som fjärraktiverar och avaktiverar kamerorna beroende på hur stor olycksbelastningen och trafikintensiteten är på respektive sträcka.
När kameran registrerar en fortkörning kompletteras fotot med uppgifter om bland annat tid, plats och fordonets hastighet. Uppgifterna krypteras direkt vid mätningen och skickas krypterade till ATK-sektionen, där ärendet diarieförs och informationen dekrypteras innan utredningen påbörjas. Det är bara ATK-sektionen som har tillgång till materialet, vilket gör att uppgifterna hanteras rättssäkert genom hela processen.
Vilka uppgifter innehåller bilden som kameran tar?
Bilden som kameran tagit bearbetas manuellt av utredare. Passagerarplatsen maskeras alltid, oavsett om någon suttit där eller inte, och det är bara bilden med maskerad passagerarplats som används i den fortsatta utredningen. Fordonet och möjliga förare kontrolleras i olika register, och bilden på föraren jämförs med foto från pass eller körkort.
I Sverige gäller föraransvar: det är den som faktiskt körde bilen som kan lagföras, inte automatiskt fordonets ägare. Stämmer bilden med ett körkorts- eller passfoto skickas ett underrättelsedokument med bild och mätdata hem till den som körde. Går det inte att identifiera föraren skickas i stället en förfrågan till fordonets ägare om vem som körde vid det aktuella tillfället. Vägrar eller kan ägaren inte peka ut föraren riskerar ärendet att läggas ned i brist på bevis, medan den som ändå identifieras får själva boten på samma sätt som vid ett vanligt fortkörningsärende, se vår genomgång av vad fortkörningsböter faktiskt kostar för olika hastighetsöverträdelser.
Så mäts hastigheten: se var kamerorna finns i Sverige
Vid årsskiftet 2025/2026 fanns ungefär 2 735 trafiksäkerhetskameror längs det statliga vägnätet, placerade där de gör mest nytta: på sträckor med höga hastigheter och stor olycksrisk. Kamerorna är en del av arbetet med nollvisionen, och mätningar visar att trafikanter faktiskt sänker hastigheten på vägar där kameror finns uppsatta, vilket i sin tur minskar buller och utsläpp. Enligt Trafikverkets egna siffror räddar trafiksäkerhetskamerorna omkring 20 liv per år och förhindrar att fler än 70 personer skadas allvarligt i trafiken, en effekt som byggts upp sedan de första fartkamerorna sattes upp på svenska vägar under 1980-talet.
Vanliga frågor om fartkameror
Måste en fartkamera vara skyltad?
Ja. Kamerorna ska placeras synligt och hastigheten vara väl skyltad på sträckan, så att alla har möjlighet att köra lagligt.
Vem får boten om jag inte körde själv?
Föraransvaret gäller. Går det inte att avgöra vem som körde utifrån bilden skickas en förfrågan till ägaren, som är skyldig att medverka i utredningen.
Fotograferas jag även om jag håller hastigheten?
Nej, kamerorna löser bara ut vid en faktisk hastighetsöverträdelse. Tekniska fel som gör att en kamera blixtrar utan anledning är enligt Trafikverket mycket ovanligt.
Var utreds böterna?
Alla ärenden hanteras av polisens ATK-sektion i Kiruna, som också styr aktivering och avaktivering av landets kameror.
