Olovlig körning innebär att köra ett körkortspliktigt fordon utan att ha rätt behörighet att föra det, till exempel utan att ha tagit körkort eller efter att körkortet blivit återkallat. Brottet regleras i 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och straffas normalt med böter. Är brottet grovt, till exempel om föraren tidigare haft körkortet återkallat eller kört vanemässigt, kan straffet i stället bli fängelse i högst sex månader.
Vad är olovlig körning?
För att dömas för olovlig körning krävs att någon uppsåtligen för ett körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att göra det. Det gäller inte bara personbil: samma regel omfattar moped klass I, lastbil och andra fordon som kräver körkort eller förarbevis. Har du bara B-körkort och kör en lastbil som kräver ett tyngre behörighetskort räknas det alltså också som olovlig körning, även om du i grunden har ett giltigt körkort.
Brottet kan begås på flera olika sätt: att aldrig ha tagit körkort, att köra trots att körkortet blivit återkallat, eller att köra med ett körkort som inte är giltigt i Sverige. Det avgörande är alltid om föraren hade rätt behörighet för just det fordonet vid tillfället, inte om personen känner sig kapabel att köra det.
Vad är straffet för olovlig körning?
Straffet för olovlig körning är i grundfallet böter i form av dagsböter. Antalet dagsböter bestäms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, men en första olovlig körning brukar i praxis landa runt 30 dagsböter. Blir brottet i stället grovt kan domstolen döma till fängelse i högst sex månader.
Utöver själva straffet innebär en fällande dom nästan alltid en spärrtid hos Transportstyrelsen, se avsnittet om spärrtid nedan. Den som redan har ett giltigt körkort riskerar dessutom att få det återkallat, beroende på hur allvarligt brottet bedöms.
Grov olovlig körning: när blir brottet grovt?
Olovlig körning bedöms som grovt brott när föraren tidigare haft ett körkort som blivit återkallat, när körningen skett vanemässigt, eller när omständigheterna i övrigt gör att brottet ändå är att anse som grovt. Vanemässigt innebär i praktiken att föraren gjort sig skyldig till olovlig körning flera gånger tidigare, inte att en enstaka körning i sig är särskilt allvarlig.
Skillnaden mellan vanlig och grov olovlig körning är avgörande för straffskalan: vanlig olovlig körning ger böter, medan grov olovlig körning öppnar för fängelse. Domstolen väger in helheten i varje enskilt fall, så samma typ av körning kan bedömas olika beroende på förarens tidigare belastning och risken körningen inneburit i trafiken.
Skillnaden mellan olovlig körning och rattfylleri
Olovlig körning och rattfylleri är två separata trafikbrott som ofta blandas ihop, men som handlar om helt olika saker. Olovlig körning enligt 3 § trafikbrottslagen gäller att föraren saknar rätt behörighet, alltså inget giltigt körkort för fordonet. Rattfylleri enligt 4 § samma lag gäller i stället att föraren är påverkad av alkohol eller narkotika, oavsett om personen har giltigt körkort eller inte.
Det går att göra sig skyldig till båda brotten samtidigt, till exempel om någon kör bil både utan körkort och alkoholpåverkad. Då bedöms brotten separat, och den samlade påföljden blir normalt strängare än för respektive brott var för sig.
Spärrtid och körkortstillstånd efter olovlig körning
En dom för olovlig körning leder till att Transportstyrelsen sätter en spärrtid, det vill säga en period då personen inte kan beviljas körkortstillstånd. Spärrtiden gäller även den som aldrig haft körkort tidigare, eftersom den hindrar all fortsatt övningskörning eller körkortsprov under tiden.
Hur lång spärrtiden blir varierar utifrån omständigheterna i det enskilda fallet: den kan sträcka sig från någon enstaka månad upp till tre år vid upprepad eller grov olovlig körning. Transportstyrelsens beslut om spärrtid går att överklaga, precis som beslut om körförbud på ett fordon, även om de två påföljderna riktar sig mot olika saker: spärrtiden träffar föraren, körförbudet träffar fordonet.
Tillåtande av olovlig körning
Den som äger eller ansvarar för ett fordon kan själv göra sig skyldig till brott om fordonet lånas ut till någon utan behörighet. Enligt 3 § tredje stycket trafikbrottslagen döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet tillåter någon annan att köra ett körkortspliktigt fordon utan rätt behörighet för tillåtande av olovlig körning. Det räcker alltså inte att hänvisa till att man inte själv satt sig bakom ratten, ansvaret som ägare väger tungt om man borde ha insett att personen saknade körkort.
Upprepad olovlig körning: praxis-trappan
I domstolspraxis har det vuxit fram en tydlig trappa för hur straffet trappas upp vid upprepad olovlig körning: den första körningen ger normalt runt 30 dagsböter, den andra omkring 50, den tredje cirka 70 och den fjärde ungefär 100 dagsböter. Sker en femte olovlig körning inom en sammanhängande kedja av lagföringar under två år kan påföljden i stället bli ett kortare fängelsestraff, ofta mellan två och fyra veckor. Domstolen är dock inte bunden av trappan utan kan bedöma varje fall utifrån de faktiska omständigheterna.
Fortkörning, olovlig körning och andra trafikbrott
Olovlig körning är bara ett av flera vanliga trafikbrott i trafikbrottslagen. Fortkörning hanteras normalt som ett ordningsbotsförelägganden i stället för en dom i domstol, medan olovlig körning alltid prövas rättsligt eftersom det handlar om att sakna behörighet, inte om att bryta mot en hastighetsgräns. Gemensamt för brotten är att Transportstyrelsen kan komma att agera mot körkortet oavsett vilket av brotten det gäller, om omständigheterna är tillräckligt allvarliga.
Vanliga frågor om olovlig körning
Kan man dömas för olovlig körning även om man haft körkort tidigare?
Ja. Har körkortet blivit återkallat, till exempel efter rattfylleri eller för många prickar, räknas det som olovlig körning att ändå köra ett körkortspliktigt fordon. Har föraren dessutom tidigare haft körkort som återkallats bedöms brottet ofta som grovt.
Räcker det att jag inte visste att mitt körkort var indraget?
Nej, olovlig körning kräver uppsåt, men okunskap om ett beslut som redan delgetts är sällan en godtagbar ursäkt i domstol. Det är förarens ansvar att hålla sig informerad om sitt körkortsinnehav innan fordonet körs.
Vad händer om jag lånar ut bilen till någon utan körkort?
Då kan du själv dömas för tillåtande av olovlig körning enligt 3 § tredje stycket trafikbrottslagen, om du visste eller borde ha insett att personen saknade behörighet. Straffet följer i princip samma skala som för föraren.
Kan jag få körkort igen direkt efter en dom för olovlig körning?
Nej, en dom leder till en spärrtid hos Transportstyrelsen innan ett nytt körkortstillstånd kan beviljas. Spärrtiden kan sträcka sig från någon månad upp till tre år beroende på omständigheterna.
