Prefinance

Vägtullar i Norge: så betalar du som bilist i Skandinavien

Vägtullar i Norge betalas nästan alltid automatiskt via en AutoPASS-bricka eller en efterhandsfaktura från faktureringsbolaget Epass24. Se hur rabatten funkar.

EL Erik Lund Redaktör

Lita på oss

Prefinance är en oberoende guidesajt, inte en långivare. Uppgifterna är hämtade från aktörernas egna sidor och kontrollerade mot dem före publicering. Vi lämnar fält tomma hellre än att uppskatta siffror.

Mer om oss och hur vi arbetar

Vägtullar i Norge, på norska bompenger, betalas i praktiken alltid automatiskt. De flesta betalstationer, både runt städer och vid enskilda broar och tunnlar, läser av antingen en AutoPASS-transponder i bilen eller registreringsskylten, och du behöver aldrig stanna för att betala kontant. Har du en giltig AutoPASS-bricka och avtal kopplas passagen direkt till ditt konto och du får normalt 20 procents rabatt. Saknar du bricka fotograferas skylten i stället och en faktura skickas till bilens ägare i efterhand, oftast via faktureringsbolaget Epass24.

Så fungerar vägtullar i Norge: bomringar och AutoPASS

Den norska benämningen på en väg med betalstation är bomvei eller bomveg, medan ringen av vägtullar som ofta ligger runt en stads infartsvägar kallas bomring. Själva avgiften heter bompenger. Det första systemet i en norsk tätort infördes kring Bergens infartsleder redan 1986, och i dag finns liknande bomringar bland annat runt Oslo, Bergen, Bodø, Stavanger, Kristiansand, Trondheim och Haugesund. Pengarna används både till att finansiera väg- och kollektivtrafikprojekt och till att begränsa biltrafiken in mot centrum, medan avgifter på enskilda broar, tunnlar och nybyggda vägsträckor i stället tas bort igen när projektet är betalt.

Nästan alla betalstationer i Norge, förutom enstaka färjor, är automatiska. Det nationella betalsystemet heter AutoPASS, och den fysiska delen är en liten bricka, på norska kallad bombrikke, som fästs på insidan av vindrutan och kopplas till fordonets registreringsskylt. Brickan används både för vägtullar och på många färjor, och systemet är dessutom kompatibelt med det danska Brobizz-systemet genom samarbetet Easygo, vilket gör att samma bricka i vissa fall går att använda även i Danmark.

Rätten att ta ut vägtullar på en väg ges genom ett avtal med Statens vegvesen, men det är fem regionala vägtullsoperatörer, ägda gemensamt av de norska länen (fylkena), som sköter driften: Bompengeselskap Nord, Vegamot, Ferde, Vegfinans och Fjellinjen, som ansvarar för bomringen i Oslo och Akershus. Vilken operatör som skickar din faktura beror alltså på var i landet du kört, även om du bara har ett enda AutoPASS-avtal att hålla reda på.

Tre sätt att betala vägtullar i Norge

Det finns tre sätt att sköta betalningen, och de ger olika villkor:

  1. AutoPASS-bricka. Beställ ett avtal och en transponder från något av de omkring sju företag som är godkända leverantörer i Norge, i god tid före resan, eftersom brickan inte går att skaffa vid gränsen. Räkna med en depositionsavgift för själva brickan, men en giltig bricka kopplad till ett avtal ger normalt 20 procents rabatt på vägtullar och läses av automatiskt i varje betalstation.
  2. Registrering hos Epass24. Registrerar du fordonets registreringsskylt och ett betalkort som “Visitor’s Payment” går fakturan snabbare och du slipper uppslagsavgifter för att slå upp ägaren. För miljödifferentierade vägtullar krävs dessutom denna registrering för att slippa den högsta avgiftsklassen. Metoden ger däremot ingen rabatt, bara en giltig bricka gör det.
  3. Ingen registrering alls. Kör du utan bricka och utan att registrera skylten faktureras du ändå, men till högsta taxa och med extra uppslagsavgifter, och det kan dröja innan fakturan når rätt adress. Obetalda fakturor skickas vidare till inkasso, vilket gör den ursprungliga avgiften betydligt dyrare, så betala alltid direkt när fakturan kommer i stället för att vänta.

Hyr eller leasar du bilen bör du registrera dig hos Epass24 ändå, annars riskerar uthyrningsföretaget att efterfakturera dig med en extra avgift när de i sin tur får fakturan från vägtullsoperatören.

Avgiftsklasser, rabatt och böter för tunga fordon

Norska vägtullar delas in i två avgiftsklasser. Avgiftsklass 1 omfattar lätta fordon upp till 3,5 ton och alla personbilar registrerade i kategori M1, oavsett vikt, medan avgiftsklass 2 är övriga tunga fordon över 3,5 ton. Bara fordon i klass 1 med giltigt AutoPASS-avtal får rabatten på 20 procent, klass 2 får ingen rabatt alls även med bricka. Inom klass 1 och 2 finns dessutom en miljödifferentiering utifrån drivmedel, med egna nivåer för nollutsläppsfordon, laddhybrider samt fordon som uppfyller utsläppsklassen Euro VI eller ligger under den. Nollutsläppsfordon som elbilar betalar numera en avgift i de flesta bomringar, men lägre än övriga fordon, och exakt hur stor rabatten blir varierar mellan olika vägtullsprojekt.

För tunga fordon gäller dessutom en separat regel: sedan den 10 oktober 2014 måste alla fordon över 3,5 ton som ägs av företag, stat, län eller kommun, eller som på annat sätt huvudsakligen används i näringsverksamhet, ha en giltig transponder på hela det norska vägnätet. Kravet gäller lika för norska och utländska fordon. Polisen, det norska tullverket Tolletaten och vägmyndigheten Statens vegvesen kontrollerar detta längs vägarna, och saknas brickan blir avgiften 8 000 norska kronor. Betalas den inte inom tre veckor stiger den till 12 000 kronor, och upprepas bristen flera gånger inom två år hamnar avgiften på 16 000 kronor.

Vägtullar i Oslo, Bergen, Trondheim och andra städer

Bomringarna runt de norska städerna används till att finansiera utbyggnad av väg- och kollektivtrafik och för att dämpa biltrafiken in mot centrum, och avgiften är oftast högre i rusningstid än under övriga dygnet. I Oslo, som liksom flera andra städer även har miljödifferentierade avgifter beroende på motortyp, betalar en liten bensinbil enligt aktuella prisexempel omkring 38 norska kronor utanför rusningstid och 47 kronor i rusningstid, innan den eventuella AutoPASS-rabatten dras av. Andra städer har egna paket och vägtullsoperatörer: Bergen fick som första europeiska stad avgifter för centrumtrafik redan 1986 och finansierar i dag sitt vägnät genom paketet Miljøløftet, Stavanger och kringliggande kommuner har Bymiljøpakken, och Trondheim har haft en avgiftsring sedan 1991 som finansierar Miljøpakke Trondheim. Eftersom avgifterna sätts per projekt och justeras med jämna mellanrum bör du alltid kontrollera aktuellt pris hos Statens vegvesen eller respektive vägtullsoperatör innan du planerar en resa, i stället för att lita på gamla siffror.

Vad kostar vägtullar i Norge jämfört med Sverige och Danmark?

Norge har betydligt fler betalstationer än sina grannländer. Sverige saknar generella motorvägsavgifter och tar bara ut trängselskatt i Stockholm och Göteborg samt broavgift på fyra broar (Motalabron, Sundsvallsbron, Skurubron och Öresundsbron), medan Danmark inte har några motorvägsavgifter alls utanför broavgiften på Öresundsbron och Stora Bältbron. I Norge tillkommer däremot avgift på betydligt fler sträckor: både bomringarna runt städerna och enskilda nybyggda vägar, tunnlar och broar är avgiftsbelagda tills byggkostnaden är täckt. Trots det brukar den enskilda avgiften vara låg. För lätta fordon upp till 3,5 ton ligger de flesta stadsavgifterna på ungefär 13 till 66 norska kronor per passage, vilket gör att den totala notan för en vanlig roadtrip sällan blir hög jämfört med broavgifterna över Öresund eller Stora Bält.

Vanliga frågor och svar om vägtullar i Norge

Kan jag använda samma bricka i Norge, Sverige och Danmark? Ja, tack vare Easygo-samarbetet fungerar en AutoPASS-bricka i regel även på svenska broar och det danska Brobizz-nätet, så du slipper skaffa en separat transponder för varje land.

Vad gör jag om jag redan har kört och saknar bricka? Vänta på fakturan från vägtullsoperatören eller Epass24 och betala den direkt vid förfallodatum, det är billigare än att låta ärendet gå till inkasso.

Se även våra relaterade artiklar om andra avgifter du kan möta på resor i Norge och Skandinavien nedan.

Vägtullar, färjor och hyrbil i Norge

Flera norska färjor ingår i samma AutoPASS-system som vägtullarna, men en vanlig transponder ger normalt bara en mindre grundrabatt på färjor, medan den fulla färjerabatten på upp till 50 procent kräver ett separat, förskottsbetalt avtal utöver den vanliga vägtullsbrickan. Både vägtullar och färjor prissätts ofta efter fordonets vikt eller ekipagets längd, så en husbil eller släpvagnskombination som hamnar över 3,5 ton kan räknas i en dyrare klass än en vanlig personbil, även om den tekniskt sett är registrerad som M1.

Kör du hyrbil är det i regel redan uthyrningsföretagets egen AutoPASS-bricka som sitter monterad i bilen, och du kan normalt inte sätta in en egen. Vägtullar och eventuella färjor debiteras då hyrbilsföretagets betalkort eller din deposition efter att hyrperioden är slut, ofta med en administrationsavgift per faktura utöver själva avgiften. Fråga uthyrningsföretaget innan bokningen vad som ingår och hur färjor hanteras, så slipper du en obehaglig överraskning på slutfakturan. Kör du i egen bil och vet att resan blir kort, kan registrering hos Epass24 räcka, men planerar du en längre roadtrip genom flera städers bomringar lönar sig en egen AutoPASS-bricka nästan alltid.

Samma försiktighetsprincip gäller andra avgifter du kan stöta på när du kör i Norge: kontrollera aktuella belopp och regler hos rätt myndighet innan du kör, precis som med vinjettsystemet i Österrike eller höjda fortkörningsböter för svenskar i Norge. Har du väl beställt en bricka eller registrerat bilen sköter systemet resten automatiskt, och du slipper både kölappar och kontanter vid varje betalstation.