Drograttfylleri innebär att köra ett motordrivet fordon med narkotika i blodet som inte är ordinerad av läkare. I Sverige gäller nolltolerans: det räcker att ämnet går att påvisa i blodet, oavsett mängd och oavsett om du känner dig påverkad. Brottet regleras i 4 § trafikbrottslagen (1951:649) och straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Grovt drograttfylleri ger fängelse i högst två år, och körkortet återkallas så gott som alltid.
Var går gränsen för drograttfylleri?
För alkohol finns en gräns på 0,2 promille i blodet. För narkotika finns ingen motsvarande gräns: nollgränsen infördes 1999 och innebär att varje påvisbar halt räcker för att du ska kunna dömas. Det gäller cannabis (THC), amfetamin, kokain, opioider och andra narkotikaklassade ämnen.
Undantaget är läkemedel som en läkare har skrivit ut till dig. De omfattas inte av nollgränsen, men du får ändå inte köra om medicinen gör dig så påverkad att du inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt. Då kan du dömas för rattfylleri trots att receptet är giltigt. Ett problem med droger som cannabis är att ämnena kan finnas kvar i blodet länge efter att ruset klingat av, så en körning dagen efter kan fortfarande räcka för ett åtal.
Grovt drograttfylleri: när bedöms brottet som grovt?
Enligt 4 a § trafikbrottslagen bedöms rattfylleri som grovt om föraren varit avsevärt påverkad av narkotika eller annat medel, eller om körningen inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Straffet för grovt drograttfylleri är fängelse i högst två år.
Högsta domstolen förtydligade regeln 2025 (mål B 4573-24, NJA 2025 s. 211). En 18-åring hade kört en skåpbil med narkotika i blodet på ett mycket trafikfarligt sätt. Domstolen slog fast att det inte krävs något bevisat samband mellan drogpåverkan och trafikfaran: har föraren narkotika i blodet och kört på ett sätt som innebar påtaglig fara räcker det för att dömas för grovt rattfylleri.
Straffet för drograttfylleri
| Brott | Lagrum | Straffskala |
|---|---|---|
| Drograttfylleri | 4 § trafikbrottslagen | Böter eller fängelse i högst sex månader |
| Grovt drograttfylleri | 4 a § trafikbrottslagen | Fängelse i högst två år |
Vid ett förstagångsbrott av normalgraden blir påföljden oftast böter eller villkorlig dom. Fängelse kan dömas ut även när brottet inte är grovt, till exempel vid återfall eller när flera brott döms samtidigt. Den som har missbruksproblem kan få skyddstillsyn med behandling i stället för fängelse.
Vad händer med körkortet vid drograttfylleri?
Transportstyrelsen fattar ofta ett tillfälligt beslut att återkalla körkortet direkt efter att polisen rapporterat brottet, i väntan på att brottmålet avgörs. När domen kommit fattas ett slutligt beslut. Blir du frikänd upphävs återkallelsen.
Vid en fällande dom återkallas körkortet med en spärrtid som i utgångsläget är tolv månader. Högsta förvaltningsdomstolen har i RÅ 2008 ref. 12 slagit fast att tolv månader inte är för lång spärrtid, även för den som behöver körkortet i jobbet. Är spärrtiden längre än tolv månader måste du ta om både kunskapsprovet och körprovet. De få omständigheter som kan påverka spärrtiden går vi igenom i artikeln om förmildrande omständigheter vid indraget körkort. Kör du under spärrtiden döms du för olovlig körning, vilket förlänger tiden utan körkort.
Alkolås är inget alternativ vid drograttfylleri. Låset mäter bara alkohol i utandningsluften, så villkor om alkolås är förbehållet den som dömts för rattfylleri med alkohol.
Vad kostar ett drograttfylleri?
Böterna är bara en del av notan. Räkna med dessa kostnader:
- Dagsböter, som beräknas efter din inkomst.
- Nytt körkort om spärrtiden överstiger tolv månader: körkortstillstånd, prov och ofta körlektioner.
- Försäkringen: orsakar du en olycka med droger i blodet kan bolaget kräva tillbaka en del av ersättningen från dig, se hur det fungerar i trafikförsäkringen.
- Inkomstbortfall om jobbet kräver körkort, eftersom behovet av bilen inte förkortar spärrtiden.
Skillnaden mellan drograttfylleri och rattfylleri med alkohol
Båda brotten regleras i samma paragraf och har samma straffskala. Skillnaden är gränsvärdet: vid alkohol avgör promillehalten, vid narkotika räcker det att ämnet finns i blodet. Rattfylleri med alkohol kan ge villkor om alkolås, drograttfylleri kan det inte.
Hur upptäcker polisen drograttfylleri?
Polisen får göra en ögonundersökning vid misstanke om drogpåverkan, en befogenhet som infördes samtidigt med nollgränsen 1999. Vid misstanke tas blodprov, och ett rättskemiskt utlåtande från Rättsmedicinalverket visar vilka ämnen som fanns i blodet. Den som stoppas kan också erbjudas vårdkontakt genom samverkansmodellen SMADIT.
Drograttfylleri ökar i statistiken
Enligt Brå anmäldes 12 642 fall av drograttfylleri under 2025, en ökning med 4 procent jämfört med 2024. Det är fler än antalet anmälda rattfylleribrott med alkohol eller en blandning av alkohol och narkotika, som var 10 272 samma år. Eftersom brottet oftast upptäcks vid polisens kontroller speglar siffrorna delvis hur mycket polisen kontrollerar.
Vanliga frågor och svar om drograttfylleri
Kan man dömas för drograttfylleri utan att vara påverkad?
Ja. Nolltoleransen innebär att det räcker med narkotika i blodet. Graden av påverkan avgör däremot om brottet kan bedömas som grovt.
Får man köra bil om man tar narkotikaklassade läkemedel?
Ordinerade läkemedel omfattas inte av nollgränsen, men du får inte köra om medicinen gör dig för påverkad för att köra säkert.
Hur länge dras körkortet in vid drograttfylleri?
Utgångsläget är tolv månaders spärrtid, längre vid grovt drograttfylleri.
Kan man få alkolås efter drograttfylleri?
Nej, alkolåset kan inte upptäcka narkotika och är därför inte ett alternativ.
